Del 2

Som jag inledde första avsnittet i denna lilla presentation om Maglehems Frivilliga Brandkår (MFB) så startade den 26 maj 1940.
Det har varit en verksam brandkår sen 1940 utom de första månaderna 1990 då kåren var nerlagd för att sen återuppstå igen på våren 1990.
I förra tidningen kom jag till år 1945. Och den som läste noga märkte att jag skrev fel årtal under bilden då branden i Knäbäck var. Branden var 1943 och var den första dokumenterade branden man ryckte ut till med brandbil!

Vid årsmötet i maj 1945 beslöts att 15 man som var över värnpliktsåldern skulle ingå i reservbrandkåren (krigsbrandkår).
Under detta möte diskuterades att införskaffa en bättre brandbil med anledning av att Johan Nilsson (åkare och brandbilens förare) och Brandchefen Karl Kjellberg varit och som det står ”besett en föreslagen bil som lastade 1500 kg och befann sig i ypperligt skick”. Det var en Ford V8 lastbil 1938 år modell men utan däck! (det var krig). Bilen var endast bensinkörd och priset var 2300:-.
Efter presentationen så styrelsen att inköpa bilen om priset sänks till 2.100:- Detta anbud antog försäljaren och bilen inköptes.
Samtidigt beslöts att den gamla bilen skulle försäljas till ett pris mellan 5 -700:- Tyvärr var inte bilen så lättsåld utan blev stående bakom brandstationen med en pressening över sig en lång tid.
Bilen iordningställdes av brandmännen själva. Bilen var helt öppen och man gjorde anordning uppe på bilen i mitten för slangrullar och med platser för sittande brandmän på bilen sidor där man trädde in armen i en läderstropp så man inte skulle falla av. Till en början hade man ingen stege på bilen. Samma år sammanträdde Olseröds och Maglehems brandkårer för att komma överänns om de olika paragraferna i en brandordning för kommunen. Följande beslöts: a) Brandförsvaret skulle ordnas enligt länsstyrelsens förslag. b) Brandförsvaret bör överlåtas at Maglehem och Olseröds brandkårer under en brandchef. c) Att anslag på 500:- till de båda kårerna från kommunen skall utgå till de båda kårerna för ansvar för brandskyddet i kommunen. Samtidigt har Maglehems brandkår ingått ett släckningsavtal med Brösarps församling (som inte har egen brandkår) att för 1200:- svara för släckning i församlingen. I samband med de olika mötena kårerna hade med Maglehems kommun framkom det att Olseröds brandkår ville dra sig ur ansvaret och avtalet. Man beslöt att om så var fallet så skulle MFB själv ta över ansvaret för brandskyddet i kommunen. För detta fick MFB 1000:- om året.
Man kan läsa mellan raderna att Olseröds verksamhet avtog, bland annat deltog inte Olseröd i de större bränder i området t.ex. skogsbranden i Höjaröd där Maglehem, Degeberga, Vittskövle och Everöds brandkårer deltog men inte Olseröd! Man kan läsa i en utryckningsrapport från den 13 aug – 44 då banvallen brann i höjd med bostället i Maglehem. Det var mycket stark västlig vind varvid branden hotade Blåherremölla. Till denna eldsvåda kallade någon även Olseröds Brandkår men denna anlände först då branden var släckt och det var Olseröds Brandchef Anders Matsson som kom själv med brandbilen. Under 40 och 50 talet var det många bränder längs järnvägen från Skepparps banvaktsstuga i söder och Olseröds station i norr.
Oftast var det norrgående tåget som antände banvallen.

Under 1946 var det många gräs och skogsbränder för kåren. På 40 talet så larmade man varandra oftast genom budning. Då som nu var hela familjen inblandad i kårens arbete. Fd åkaren Kjell Nilsson berättade att när han bodde hemma, och hans far Johan var brandbilens förare så bodde dom i södra delen av byn. Då det brann någonstans ringde telefonstationen till Johan Nilsson som skickade sonen Kjell med bud till Nils Rapp som bodde i huset intill stationen och kallade upp honom (han var sprutchef) Johan själv sprang till Birger Johansson och sen raka vägen till brandstationen för att starta upp bilen. Samtidigt fortsatte Kjell till Lillehemsvägen och kallade på Karl Johannsson och för att avsluta hos Sigfrid Hallgren som bodde Norr om brandstationen. När alla var samlade åkte man. Kjell berättade även att när han gick i skolan i Maglehem med Norén som lärare (han var sekreterare i styrelsen) och brandlarmet ljöd så lämnade dom skolsalen varvid Norén öppnade upp och tog reda på adressen och Kjell som åkarson startar upp brandbilen som han gjort många gånger ihop med sin far Johan vid övningar. På detta vis kom brandmännen till dukat bord!

Här ovan kan ni se delar av brandstyrkan 1946 vid den nya bilen. Den 13 maj -47 utbröt en kraftig gräs och skogsbrand längs banvallen i Kolalyckorna (mellan Maglehem och Olseröd) Här kan man läsa att skyddsbälte höggs upp för att Rädda gården Maglehem Nr 3 (Fästan) undan lågorna. I juli månad samma år utbröt en brand i en Villa (Hönseri) i Brösarp på natten. Vid denna brand begärde Maglehem förstärkning från Vitaby och Andrarums brandkårer. Man kan utläsa i rapporten att man kunde köra fort även på den tiden. Det står att körtiden mellan brandstationen och brandplatsen var 4 minuter (8 km grusväg) I dag tar det 8-9 minuter för samma sträcka på asfalt!! 

Detta år inköptes 10 omgångar vindtygsbyxor och rockar samt gummistövlar och läderlivremmar. Man beslöt även att inköpa 10 st lättmetallhjälmar och en rökskyddsmask.

1948 den 8 november eldhärjades Hassla gård. Larmet kom 13.40. det var 3 minusgrader och nordvästlig vind. När Brandkåren anlände brann det kraftigt och tillgången på vatten var mycket svår. Man beslöt att kalla på förstärkning av Degeberga brandkår som hade 2 motorsprutor och mer slang. Man tog i början vatten från brunnen som är belägen mellan Hassla och Folkestorp vid nuvarande Riksväg 19. Här lades ut slanledning fram till gården. (då fanns inte Riksvägen!). Vägen till Hassla var över Folkestorp eller över nuvarande Västervångs-vägen. Man kunde i inledningsskedet skydda och rädda vagnslidret som ligger än i dag väster om gården. När Degeberga brandkår anlände togs vatten vid Folkestorps Bränneri och seriekörning med sprutorna sattes igång. Detta var Olle Olssons (kårens mesta brandman) första insats. Han var då 15 år. Officiellt stod han inte med i listorna föränn 1951. Han har berättat att han skötte slanbryggorna där slangarna gick över Folkestorps-vägen. Branden var så kraftig att brandflagor flög ända ner till Maglehems by. Tyvärr gick det inte att rädda den kringbyggda gården utan den brann ner till grunden. Släckningsarbetet höll på till ut på eftermiddagen nästa dag. Detta på grund av att det fanns mycket hö och halm i ladorna. Vid branden innebrändes 18 svin och 150 höns. Gårdens 4 hästar, ett 30 tal nötkreatur och 8 svin räddades. Maglehems Brandkår ansvarade för brandsläckningen i hela Maglehems församling, Brösarps församling ända bort till Bertilstorp. Även Knäbäck och Öståkra ner till Skepparp var inom kårens släckningsområde.

1950 Kallades kåren bla till en soteld på Prästgården i Maglehem. En soteld i Bertilstorp, och en i Brösarp. Vid årsmötet i mars 1950 hedrades den bortgångne sekreteraren sen starten kantor Noréns bortgång. Sigfrid hallgren valdes till sprutchef efter Nils Rapp och Jan Åke Johannesson valdes till vice sprutchef.
Brandchef var cykelhandlare Karl Kjellberg och vice brandchef målarmästare Birger Johannesson.
Den sista december 1951 upphörde Maglehems kommun. Nu blev det Degeberga storkommun. Även Brösarp blev en storkommun 1/1-52. Ett nytt släckningsavtal med Brösarps kommun tecknades där Maglehems Brandkår svarade för släckning i hela Brösarps kommun utom i Bertilstorp och Lönhult.
Även släckningsavtal tecknades mellan MFB och Degeberga kommun. Till Vice brandchef i Degeberga kommun utsågs Birger Johannesson tillika kårchef i Maglehem. Karl Kjellberg hade avsagt sig uppdraget Brandchef i Degeberga kommun var Henning Eklöv i Degeberga.
Karl Johansson utsågs till vice kårchef i Maglehem.

1952 ryckte kåren ut till brand hos Sven Rosvall i Lillehem där hela gården brann ner samt till en skogsbrand hos gården nr 13 i Maglehem (Månstorp) där brann skogen vid nuvarande riksväg 19. Även en soteld i Östra Stenshult hanns med. 1953 ryckte kåren ut 8 gånger. Av dessa var 7 gånger till Brösarps kommun. Bl.a till en rälsbuss vid Brösarps station. Detta året brann traktorgaraget på Folkestorps Gård . Detta år utrustades brandbilen med 2 nya snödäck, sökarljus, ny kopplingskrok till sprutan, vindrutan höjdes och försågs med vindrutetorkare. Vid årsmötet 1954 omvaldes Birger Johansson och Karl Johansson till brandchef respektive vice brandchef i Maglehem. Sigfrid hallgren omvaldes till sprutchef och Erik Borg nyvaldes som vice sprutchef. Handlare Birger Gustavsson och Snickare Gösta Andersson valdes till brandförmän.

Ovan ser vi kåren vid övning med brandbilen 1955. Här kan man se att stege har införskaffats. Den 6 dec 1956 utbröt brand hos köpman Gustaf Andersson i pannrummet affärens källare. (dagens lanthandel) 1957 monterades en tank på en 300 l och en frontpump som gav 270 minutliter på brandbilen. Nu kunde bränderna bekämpas direkt vid framkomsten. Den 1 jan 1958 hade Brösarps kommun organiserat en egen brandkår och släckningsavtalet med Maglehems brandkår upphörde. Man tackade för allt arbete kåren lagt ner under åren Den 21/4 och 17/8 1958 utbröt det brand på Billebacke nr 17. (2 ggr samma år) Här slutar del 2 i min redogörelse om Maglehems Frivilliga brandkår.

Jerry Eklund